Ignorans och nya uppdrag
Fan vad taskig jag har varit som inte ens har märkt att det har trillat in nya kommentarer. Nu har jag lite uppdrag att utföra iaf vilket jag ser fram emot med nån slags skräckblandad förtjusning.
Den första utmaningen som inkom var it-fritt dygn - 24h utan tv, radio, dator, mobil- och fast telefon. Jag är sjukt pepp på den här utmaningen, speciellt efter i söndags då min uppkoppling låg nere hela förmiddagen. Jag fick grym panik av detta vilket jag tar som ett tecken på att ett dygn utan datorn nog kan vara nyttigt. Tack för den utmaningen du namnlösa uppdragsgivare, den ska utföras, jag vet bara inte när än. Det blir lite svårt de dagar som jag jobbar.
Den andra utmaningen kom från PST-Hillevi och den utmaningen kan vi kalla för vänsterhäntas dag - en dag då händerna byter uppgifter, dvs allt som normalt utförs med högerhanden ska nu göras med vänster lirare. Detta känns lite enklare eftersom jag räknas om högerhänt men alltid har varit duktig på att använda båda händerna. Vissa krav ställs på denna dag; att öppna en konservburk, skriva en lapp på minst 20 ord samt ett öppet alternativ där ni andra får lämna förslag. Veronica har föreslagit enbart vänster hand på tangentbordet och kommer inget annat in så blir det så. Tack även för denna utmaning, jag har precis börjat på ett nytt jobb och vågar inte riktigt vara tokfumlig där första veckan men nästa lediga dag lovar jag ska vara vänsterhänt.
En väldans massa tack och fortsätt gäran lämna förslag, jag lovar (nästan) att utföra alla. Kan ni inte hjälpa mig att locka tillbaka Kissapan också? Utan henne är Klart du vågar inte det samma liksom.
/Rantamäki
Den första utmaningen som inkom var it-fritt dygn - 24h utan tv, radio, dator, mobil- och fast telefon. Jag är sjukt pepp på den här utmaningen, speciellt efter i söndags då min uppkoppling låg nere hela förmiddagen. Jag fick grym panik av detta vilket jag tar som ett tecken på att ett dygn utan datorn nog kan vara nyttigt. Tack för den utmaningen du namnlösa uppdragsgivare, den ska utföras, jag vet bara inte när än. Det blir lite svårt de dagar som jag jobbar.
Den andra utmaningen kom från PST-Hillevi och den utmaningen kan vi kalla för vänsterhäntas dag - en dag då händerna byter uppgifter, dvs allt som normalt utförs med högerhanden ska nu göras med vänster lirare. Detta känns lite enklare eftersom jag räknas om högerhänt men alltid har varit duktig på att använda båda händerna. Vissa krav ställs på denna dag; att öppna en konservburk, skriva en lapp på minst 20 ord samt ett öppet alternativ där ni andra får lämna förslag. Veronica har föreslagit enbart vänster hand på tangentbordet och kommer inget annat in så blir det så. Tack även för denna utmaning, jag har precis börjat på ett nytt jobb och vågar inte riktigt vara tokfumlig där första veckan men nästa lediga dag lovar jag ska vara vänsterhänt.
En väldans massa tack och fortsätt gäran lämna förslag, jag lovar (nästan) att utföra alla. Kan ni inte hjälpa mig att locka tillbaka Kissapan också? Utan henne är Klart du vågar inte det samma liksom.
/Rantamäki
Gästuppdrag à la Hillevi
Hillevi tog sig an gästuppdrag nummer två. Uppdrag PST Idag får du bara äta saker som börjar på P, S och T.
Här kommer hennes redovisning:
Med fasa ligger jag och väntar på att klockan ska ringa. Jag är redan inne på andra snoozen. You’re so gay hörs nu genom tystnaden. Äsch, lika bra att ta tjuren vid hornen direkt. För att riktigt komma i stämning iklär jag mig genast en Tee och ett par Shorts.
Hungern river och jag fixar mig en Pita med Senap och Pastrami.
Till detta ett Piller som sköljs ner med ett glas SevenUp.
Efter någon timme är det dags för mellanmål; ett stort glas SevenUp och två Salt Pastiller (notera att lite Sär Skrivning kommer med som extra krydda).
Fortfarande hungrig trots det gigantiska mellanmålet, ställer jag mig vid spisen för att börja steka Pannkakor.
Med sorg i både själ och hjärta tvingar jag bort blicken från Nutellaburken och letar istället fram Sylt och Socker. Det är inte helt fel heller, och det slinker lätt ner både en och två och fem. Varvat med, surprise surprise, SevenUp!
Under cirka 10 timmar framöver letar jag förgäves efter PST-saker att stoppa i magen, men hittar bara SevenUp, ett par Pistaschnötter, några överblivna Pastafjärilar och Pannkakor. De sistnämnda ska dock tyvärr räcka till fler än jag, vilket gör att jag istället bälgar i mig SevenUp. För att variera kosten tar jag ibland ett icke prickigt glas och toppar ibland med ett sugrör.
Framåt kvällningen kommer frustrationen fram och jag drar på mig springskorna (löparskor och jogggingskor låter alldeles för duktigt). Under min lilla tur får jag inte i mig en endaste droppe vatten, men väl blod (inte riktigt, men om det inte hade börjat på b så absolut), Svett och Tårar. Och en liter Saliv. En titt i kylskåpet vid hemkomsten resulterar i en smärre chock – min älskade SevenUp är slut! Finns inte mer! I ren desperation och brist på annat (Punsch känns inte riktigt rätt), håller jag för näsan och klunkar i mig ett glas Te på flaska. Under min skattjakt hittar jag även en skål med Salade Niçoise, men i sann PST-anda och under stora samvetskval plockar jag naturligtvis bort gurka, rödlök och oliver.
Väl framme i mitt rum parkerar jag mig i min säng, plockar fram min Twix och min Pringlesburk och festar loss rejält medan jag funderar över min dag som PST-ätare.
Självklart var det en kul grej, men den satte också sina spår i huvudet (som nu lyckligtvis har försvunnit). Om jag sa ”ägg” såg jag inte ett ägg i mitt huvud, jag såg svart på vitt ordet Ägg (begynnelsebokstaven alltid stor och lysande). Om jag sa ”tomat” såg jag ordet Tomat. Dessutom började jag nästan gråta när jag skulle peta bort gurkan. Och jag gillar ju inte ens gurka! Nä, P, S och T i all ära, men icke att förglömma har vi 26 bokstäver till. Klockan 00.00 gick jag upp och drack ett stort glas V.
Av och med Hillevi
____________________________________________________________________________
Hillevi mailade in denna redovisning för snart en vecka sen så jag ber verkligen om ursäkt för att den inte kommit upp på bloggen fören nu.
Starkt jobbat Hillevi! Förutom evig ära så har du nu även vunnit chansen att ge mig ett uppdrag och jag är peppad. Bring it on!
/Ranta
Här kommer hennes redovisning:
Med fasa ligger jag och väntar på att klockan ska ringa. Jag är redan inne på andra snoozen. You’re so gay hörs nu genom tystnaden. Äsch, lika bra att ta tjuren vid hornen direkt. För att riktigt komma i stämning iklär jag mig genast en Tee och ett par Shorts.
Hungern river och jag fixar mig en Pita med Senap och Pastrami.
Till detta ett Piller som sköljs ner med ett glas SevenUp.
Efter någon timme är det dags för mellanmål; ett stort glas SevenUp och två Salt Pastiller (notera att lite Sär Skrivning kommer med som extra krydda).
Fortfarande hungrig trots det gigantiska mellanmålet, ställer jag mig vid spisen för att börja steka Pannkakor.
Med sorg i både själ och hjärta tvingar jag bort blicken från Nutellaburken och letar istället fram Sylt och Socker. Det är inte helt fel heller, och det slinker lätt ner både en och två och fem. Varvat med, surprise surprise, SevenUp!
Under cirka 10 timmar framöver letar jag förgäves efter PST-saker att stoppa i magen, men hittar bara SevenUp, ett par Pistaschnötter, några överblivna Pastafjärilar och Pannkakor. De sistnämnda ska dock tyvärr räcka till fler än jag, vilket gör att jag istället bälgar i mig SevenUp. För att variera kosten tar jag ibland ett icke prickigt glas och toppar ibland med ett sugrör.
Framåt kvällningen kommer frustrationen fram och jag drar på mig springskorna (löparskor och jogggingskor låter alldeles för duktigt). Under min lilla tur får jag inte i mig en endaste droppe vatten, men väl blod (inte riktigt, men om det inte hade börjat på b så absolut), Svett och Tårar. Och en liter Saliv. En titt i kylskåpet vid hemkomsten resulterar i en smärre chock – min älskade SevenUp är slut! Finns inte mer! I ren desperation och brist på annat (Punsch känns inte riktigt rätt), håller jag för näsan och klunkar i mig ett glas Te på flaska. Under min skattjakt hittar jag även en skål med Salade Niçoise, men i sann PST-anda och under stora samvetskval plockar jag naturligtvis bort gurka, rödlök och oliver.
Väl framme i mitt rum parkerar jag mig i min säng, plockar fram min Twix och min Pringlesburk och festar loss rejält medan jag funderar över min dag som PST-ätare.
Självklart var det en kul grej, men den satte också sina spår i huvudet (som nu lyckligtvis har försvunnit). Om jag sa ”ägg” såg jag inte ett ägg i mitt huvud, jag såg svart på vitt ordet Ägg (begynnelsebokstaven alltid stor och lysande). Om jag sa ”tomat” såg jag ordet Tomat. Dessutom började jag nästan gråta när jag skulle peta bort gurkan. Och jag gillar ju inte ens gurka! Nä, P, S och T i all ära, men icke att förglömma har vi 26 bokstäver till. Klockan 00.00 gick jag upp och drack ett stort glas V.
Av och med Hillevi
____________________________________________________________________________
Hillevi mailade in denna redovisning för snart en vecka sen så jag ber verkligen om ursäkt för att den inte kommit upp på bloggen fören nu.
Starkt jobbat Hillevi! Förutom evig ära så har du nu även vunnit chansen att ge mig ett uppdrag och jag är peppad. Bring it on!
/Ranta
Ja vad har hänt med oss?
Sofie ställde just den frågan och jag har fan ingen aning. Här är en av sakerna som har hänt:
Helt oplanerat åtog jag mig att utföra uppdrag nr 176 ur boken som jag nämnde för ett par veckor sen. Det kändes lite sådär faktiskt, jag vart sjuk som en kille. Otroligt ofräscht och ohärligt var det. Nu är det dock bättre.
Detta är ingen bra ursäkt för att låta klart du vågar dö bloggdöden men jag gillar ändå inte ursäkter. Tyvärr har jag inget bättre svar och ingen bättre förklaring.
En sak har jag dock lite dåligt samvete över. Jag gav ju er läsare ett par uppdrag att välja mellan som en tävling. Detta var Patriks idé och jag tyckte att det lät smart för att hålla bloggen igång under Kissapans (oändliga?) bloggpaus. Dessvärre var det ingen som levererade något utfört uppdrag, det var skittyst i mailboxen så till slut så slutade jag kika där 20 gånger om dagen. Då small det till.
Bloggens nya hjältinna heter Hillevi och hennes uppdragsredovisning ska jag slänga upp här alldeles strax.
/Rantamäki
Helt oplanerat åtog jag mig att utföra uppdrag nr 176 ur boken som jag nämnde för ett par veckor sen. Det kändes lite sådär faktiskt, jag vart sjuk som en kille. Otroligt ofräscht och ohärligt var det. Nu är det dock bättre.
Detta är ingen bra ursäkt för att låta klart du vågar dö bloggdöden men jag gillar ändå inte ursäkter. Tyvärr har jag inget bättre svar och ingen bättre förklaring.
En sak har jag dock lite dåligt samvete över. Jag gav ju er läsare ett par uppdrag att välja mellan som en tävling. Detta var Patriks idé och jag tyckte att det lät smart för att hålla bloggen igång under Kissapans (oändliga?) bloggpaus. Dessvärre var det ingen som levererade något utfört uppdrag, det var skittyst i mailboxen så till slut så slutade jag kika där 20 gånger om dagen. Då small det till.
Bloggens nya hjältinna heter Hillevi och hennes uppdragsredovisning ska jag slänga upp här alldeles strax.
/Rantamäki
