Kolla vad som låg och skräpade. Ett litet minne:



/Kissapan

Okej, here we go.

Saker jag inte minns:

1. Gruppbild?
2. Dans med guldklädd man.
3. Hemgång. Tydligen skedde det runt klockan 03.30. "Hem. Nu" kunde jag säga iallafall, så himla illa kan det inte ha varit.
4. Sänggående. Men jag förvarnade mina hyttisar med " Nu e Kissapan här". Kan inte tänka mig att dom hörde. Det gjorde dock preggot i hytten bredvid.
5. Resten av samtalet med Rantamäki. Kommer bara ihåg att jag sa att jag hade gjort uppdraget, inte resten.

Kära kamrater och medresenärer, fyll gärna på mina luckor.

Uppdrag? Det gick bra. Förutom att jag hade med fyllon att göra. Kapten Eric och skeppare Daniel skulle hjälpa till, det gick så där. För det första visste inte Daniel att kameran måste stå på videomode om man ska filma, vilket ledde till att han sköt av en massa blixtar mot informationskärringen. För det andra glömde Kaptenen att han skulle hålla sig gömd och började mingla bland hans passagerare istället. Men jag skötte min del, och fick iallafall ett "vi har ingen cola här" från den finskapinnen bakom disken. Preggot kunde man lita på, för hon filmade, väntar bara på leverans.

Saker jag minns:

1. En naken blivande far.
2. En full Förstörn.
3. Ett jävla ös på dansgolvet.
4. Misslyckat försök att bli rik på spelautomater.
5. Skeppare Daniel och Henkolito i sina fullgladaste kostymer.
6. En jävla massa matroser, var än man tittade.

Kryssningen avslutades med Kaptenens finfina "I wanna dance with somebody"-karaoke, dagen efter dagen före.

Treo och Resorb var mina bästa vänner.

Lägger upp ett par bilder i väntan på leverans från preggot på hela bildbeviset på uppdraget.


Kapten Haddock. Skägget trillade dock av tillslut.




Kapten Eric visar var skåpet ska stå.




Innan vi klev ombord hade finnen gjort finfina parlörkort åt oss. Dom hade vi så klart med oss under hela natten. "Snälla kissa inte i bollhavet" fick vi använda flitigt. Faktum är att hela båten luktade kiss. Jag mådde alltså gott under hela resan.




Random matroser på fördrink.




Det här var det finaste på hela båten. En vintapp. Under 2 timmar hade vårt sällskap fri tillgång. Hann bara äta 4 korvar, tre köttbullar och en liten liten potatis för att tappen fanns. Ser ni hur det porlar?




Förstörn trollar. Det ni ser är ett HELT glas. Simsalabim....




... så var det bara foten kvar.




Jag och Kristina hittade en grannneger. Man fick säga nerger åt honom. Jag passade på att missbruka ordet. Sen lärde han mej en massa häftiga wiggah saker. Jag önskar att jag visade honom mina skills i rapbattle, men det gjorde jag inte. Tyvärr fotades de häftiga poserna med grannarnas kamera. Fick bara en svennebanan bild. Fast häftig är jag.




Sen vart det dans till Sveriges näst snyggaste band. Fattar inte varför dom kallade sig för det. Just då var dom snyggast.




Vår vän Daniel är en respektabel man. Han är egen företagare med fötterna på jorden. Han går oftast och lägger sig innan det blir för mycket. Han har alltid en städad och välorgaiserad lägenhet, klär sig propert och håller sig på sin kant om det är för stojigt.

Så här reagerar han när han hittar en Criget-för-tio-år-sedan på en ålandsfärja:
 



En bild som Daniel tog när han skulle filma uppdraget:



Den finska pinnen ser söt ut. Men jag skulle nog mer kalla henne sur. Kolla kaptenen som skulle hålla sig i bakgrunden. Dumb ass. Eller drunk ass.

Signing off. Väntar på Preggots film.

/Matros Kissapan.

Oj. Tänk, jag överlevde verkligen.

Återkommer strax med saker jag inte kommer ihåg, bilder och redovisning av uppdrag. Eller en halv redovisning iallafall.

/Kissapan

Idag gjorde vi i princip samma saker som igår, jag jobbade och barnen satt på lagret och kollade på film. Fast jag tror inte att de tyckte det var lika kul idag, efter endast två timmar började de slåss därinne. Jaja, djungelns lag tänkte jag. Starkast vinner och det är ju lättare att hålla koll på bara en så jag lät dem hållas.

På vägen hem gick vi förbi kyrkan:

Tänkte skicka bilden till pojkarnas moster (den kristna) men jag hade inte hennes nr så jag sket i det.
Det är ju tanken som räknas iaf.


Sen sa jag åt dem att springa upp för backen, hela vägen hem, och de gjorde det!
Trodde att detta skulle trötta ut dem lite men icke.



Eftersom de fortfarande var pigga när vi kom hem så tyckte jag att det var en bra idé om de lekte lite i trapphuset istället för inne. Det var lungt och skönt.


Ettan slänger snus i taket. 
Passade på att fixa lite middag medan jag hade köket för mig själv. Pepparrökt lax, färskpotatis, ärt-bön-grejer och typ sås. (fast Ettans lax såg väldigt mycket ut som falukorv)


Sen kom pappa Matt Mustang och spionerade på mig igen, vi bänkade oss framför fotbollen.


I flera minuter säkert tyckte de att fotboll var spännande.


Sen lockade bollspel på hemmaplan mer. Kolla Ettans devileyes.




När pappan hade gått knackade jag dem i säng ganska snart och den här gången somnade båda typ direkt så nu hajar jag varför man bara trycker i ungar socker en dag i veckan. Tidigare har jag trott att det hade med ledarskap att göra, eller maktmissbruk eller nåt. Nu fattar jag.

Imorgon är sista dagen på uppdraget och då är jag ledig så jag tänkte släppa barnen lösa i skogen och se vad som händer.

Jag återkommer med resultatet.

Igår kväll sa Tvåan att han skulle vara vaken hela natten och kolla på film, coolt tänkte jag, då får jag sällskap. Men den rackarn somnade innan första filmen var slut ens. Sen när tvn var avstängd och lamporna var släckta sa Ettan att han inte kunde somna, coolt tänkte jag, då får jag sällskap. Men den rackarn somnade också ganska snart. Jag funderade på att väcka dem och påminna om deras tidigare utalanden om sömnlöshet men jag har läst nånstans att det är viktigt för barn att få sin skönhetssömn så jag lät dem hållas. 

Klockan halv åtta i morse vaknade jag av att Tvåan stod brevid min säng och stirrade på mig. Jag blev bara lite rädd. När jag hade hämtat ner mitt hjärta från halsgropen kröp han ner hos mig med fjärrkontrollen till tvn och jag kunde somna om.

Nu ska vi hitta nåt stylish att ha på oss och om en timme är det dags att bege sig mot jobbet igen.

Ok, eftersom jag varken är Kissiebella eller Kenza-Lee så är jag inte så överdrivet förtjust i att höra min egen röst. jag har helt enkelt aldrig haft behov av att vänja mig vid att lyssna på den. Därför är det lite ångestladdat med detta inlägg, det ska nämligen bli bloggens första videoinlägg!

Jag funderade länge på att skita i det men eftersom videoblogg is the grej så är det väl bara att ta tjuren vid hornen.

Nu kör vi:


En bra start tycker jag nog. Med tanke på att jag har två dagar till på mig ska jag nog kunna lära honom ett och annat.

Dagen började som sagt med att barnen levererades av sin far men det har jag redan rapporterat om så här kommer resten av dagen:


Eftersom Kissapan hade "glömt bort" att jag skulle jobba i helgen fick barnen följa med mig till butiken. Väl framme stängde jag in dem på lagret med lite film och mycket lördagsgodis.


Ja, det är så trångt som det ser ut.
 

Sen vart det lunch. En nyttig sådan.


Efter lunchen skickade jag ut Ettan på byn så att han skulle få chansen att köpa droger eller ha oskyddat sex. Tvåan kollade på mer film och åt mer godis.


Plötsligt dök barnens far upp, den beryktade Matt Mustang. Jag misstänker att han var lite orolig.
Han kidnappade barnen genom att locka dem med besök i hoppborgen som står på torget just nu vilket gjorde att jag faktiskt kunde jobba lite effektivt också men sen så jagade jag bort honom.


När vi med gemensamma krafter hade lyckats stänga butiken så gick vi den tre meter långa promenaden till Broken där middagen intogs. Ettan åt en minimegaburger, Tvåan slevade i sig en halv portion pannkakor (och lekte med den andra halvan) och jag åt kycklingpasta, såklart. På broken träffade vi Jonte som precis hade kommit hem ifrån nånstans och som snart ska åka iväg nånstans. Jag lyssnade inte så noga men han skulle göra nånting också. Typ.
Tvåan höll i kameran.


Sen var vi framme vid det momentet som jag har bävat lite inför, att handla med två barn som sällskap.
Som tur var hade de burar på hjul som man kunde låna och stänga in barnen i.
 
 
 
Sen tog tyvärr batteriet i kamerna slut men det ligger på laddning just nu så imorgon blir det nya bilder. Barnen fick i alla fall en rejäl promenad hem från byn, jag bor ju ganska högt upp i en ganska lång backe. Väl hemma så kollades det på film, lektes, kollades på mer film och sen tvingade jag in dem i duschen. Nu sover de, kanske, eller nåt? De ligger i sina sängar åtminstone så att jag kan få lite vuxentid vid datorn. Imorgon lär dagen börja tidigt. Igen.

Jag förstår inte men sen vi startade den här bloggen har jag inte fått en enda sovmorgon! Jävla oflyt.

Barnen anlände för en halvtimme sen och siktade genast in sig på tvn. Tvåan ville se Staj Wåjs och Ettan var lite sugen på Indiana Jones. Jag tyckte att de skulle läsa något istället.

Nu skeppar jag iväg barn och dator till Rantamäki.

Farväl, trygga värld. Nu beger jag mej ut på farligt vatten. Det kommer nog att gå illa hursomhelst har jag kommit på.

Om jag lever, kanske ni får höra hur det gick på söndag kväll. Annars, måndag.

/Kissapan

Några komplikationer har uppstått.

Några är så små, så dom tar vi inte upp.

Det som däremot kan bli ett problem är att Matt Mustang vill se på finalen i fotbolls-sm eller vad det nu är på söndag. Wow vilket problem tänker ni nu. Ja, men det är det, pga:

1. I obygden har vi inte 4:an. Matt Mustang har bara  mina vänner, inga egna. Den enda som är kvar i byn eller ogravid och pigg är Rantamäki. Typ i alla fall.
2. Det blir någonslags interference om han åker till Rantamäki för att kolla på matchen. Hur ska vi tackla det? Det står inte i uppdraget att barnen inte får träffa föräldrarna, bara att Rantamäki inte får rådfråga dem under vistelsen.
3. Eftersom Rantamäki skall vara 2-barns morsa under ett par dagar med allt vad det innbär, betyder det då att hon måste ligga med Matt Mustang? Serva honom med chips och öl som en god husmor, endast iförd ett litet spetsförkläde?
4. Om det nu är så att dom måste ligga med varandra, hur ska dom då göra under Bolibompatimmen för att ha föräldrastund när hon inte har några dörrar? Ska dom göra det i tvättstugan? Ska barnen vara i tvättsugan? Det sistnämda vore den bästa lösningen, då kan dom ju tvätta ett par maskiner samtidigt.

Dilemma.

/Kissapan.

Eftersom jag är nästan oskuldsbloggare (Halleboobiah räknas knappt, inte heller när vi spammade Johannas kommentarfunktion), men läser sjukt många bloggar, så känns det som vi saknar nått, eller?

Rantamäki har vi skrivit NU KÖR VI nån gång i bloggen?? Det är ju lag på att man ska skriva det har jag märkt .

/Kissapan

Jag tror att jag kanske måste plocka bort detta från vardagsrumsgolvet innan klockan 8 imorgon..

Vad har jag att säga mer om uppdraget? Jag vet faktiskt inte, det ska bli intressant helt enkelt. På nåt sätt måste jag ju vända detta till min fördel, vad kan man använda barn till? Jag har elva timmar på mig att fundera.

//Rantamäki

Kissapan ska ju som sagt på kryssning i helgen, kryssning med en såndär stor-stor båt. Hon ska åka på denna båt med en massa andra människor, några av dem känner hon dessutom och en av dem fyller år. Hon kan ha fått för sig att denna kryssning ska bli nån slags semester men icke. Klart du vågar tar nämligen inte semester, det har jag helt demokratiskt beslutat. Ni har fattat vart detta är på väg va? Hon ska ju såklart få med sig ett uppdrag att utföra på båten, som en hemläxa fast på bortaplan.



Är ni beredda nurå?
Here goes:
Kissapan ska på båten, efter dess avgång, bege sig till incheckningsdisken/ informationsdisken/ receptionsdisken (jag vet faktiskt inte vad disken ifråga kallas men den som finns i båtens "centrum" där man får hjälp med allt) och där ska hon beställa ett Big Mac & co. Om personen då säger "va", "ursäkta" eller nåt ska Kissapan säga: Cola att dricka tack. Om hon då får svaret att de inte serverar Big Macs på detta ställe ska hon kräva att få tala med kapten. Jag vill att hon säger: Jag KRÄVER att få tala med kapten!

Detta måste filmas eller åtminstone ljudupptas, men helst filmas. Vi kan väl helt enkelt säga att kameran ska vara inställd på video men fukar det inte att regelrätt filma så räcker det om den är med och spelar in samtalet. (Det är förövrigt helt lagligt att spela in samtal så länge man själv deltar i det)


Egentligen hade jag velat att hon skulle upprepa detta på olika ställen av båten; restaurangen, baren, shoppen, osv men jag tvivlar på att hon fixar det. Fler än en gång ger dock rediga bonuspoäng.


Jag har även hört rykten om att det kommer att finnas alkohol på den här båten och detta är såklart ett riskmoment. Jag vill därför be er andra som ska med på denna resa att hålla lite koll på henne. Påminna lite, kanske hjälpa till att filma. Speciellt en person, preggo-Julia, tror jag kan vara användbar till detta.
Så därför: Help me Obi-Wan Jullan, you're my only hope!



Lycka till nu kissapan, och trevlig resa!

Jo du, Rantamäki, något i allra högsta grad levande ska du ta hand om och LAGA mat till. Matt Mustang har requestat det här uppdraget. Klockan 8.00 sharp börjar det imorgon bitti och det slutar på måndag klockan 18.00.

Upplägg: 2 barn, med allt vad det innebär. Dessutom uppdraget innefattar ett middagsbesök på Broken (on us). Barnen får ringa till sina föräldrar, om dom går att uppbringa, men du får ej ta hjälp av dem.  Alla beslut och så vidare ska komma från dej.

Skall redovisas ungefär som föregående uppdrag, fast kontinuerligt.

Ha. Lycka till. Kolla vad söta  och snälla dom är.

Så, kan jag få mina hemskheter nu då, dra inte ut på det längre.

Jag har två systrar och en bror. Men det är jag som är överkucku, eftersom jag är bäst, snyggast och äldst. Det syskon som kommer efter mej i rang är Marianne. Hon heter Lea i tilltalsnamn egentligen, men bytte själv från Marianne till Lea när hon var femton. Detta kan ju inte jag, som överhuvud, acceptera. Nog om detta.

Det jag vill visa är den roligaste bilden som jag vet. Om jag känner mig lite nere så tar jag bara fram bilden och sen skrattar jag. Det bästa är att den har varit borta ett tag, men av en slump hittade jag den på en cd-skiva som Matt Mustang hade bränt  som backup när vi hade en sämre dator, PC alltså. Då blev jag extraglad när jag hittade den igen och skrattade säkert i tre timmar, mest för mig själv.

Marianne kommer att blir skitaskitasur på mej för att jag lägger upp den, men lite vardagsedge vill man ju ha. Håll tillgodo.




För att vara lite schysst och väga upp mitt stygga tilltag att hänga ut henne i bloggen så länkar jag till hennes blogg och bilddagbok så får ni se hur hon ser ut egenligen.

http://vamperilla.bilddagboken.se/p/main.html
http://vamperilla.bloggagratis.se/

/Kissapan

Det är inte utan oro som jag nu skriver till er, småfolket.

Nu är dom två första  uppdragen avklarade, från och med nu är det allvar. Som ni förstod igår så var våra "lära-känna" uppdrag ett sätt för oss att få er och vår kommande fan-skara att krypa in under våra skinn och för oss att värma upp. Lite grann som en fotbollsmatch, eller pingis för den delen. Brännboll däremot är en farlig sport eftersom det sällan värms upp och oftast har man kanske druckit en  öl eller tre innan man börjar. Då finns det risk för sträckningar, men inte för mej och Rantamäki alltså.

Jag kommer att basunera ut Rantamäkis uppdrag efter tolv. Det är ett uppdrag som jag tror att hon kommer att uppskatta. Det handlar om planering, precision, uthållighet och sist, men inte minst tålamod.

Själv ska jag på Hela Havet Stormar, min oro är alltså dubbelbottnad. Dels kommer Rantamäki att ge mig två helt nya uppdrag att utföra under helgen, dels kommer jag i onda vänners lag åka på kryssning i ett dygn.

Den dumme jäveln som har kommit på den briljanta idén är 30-åringen själv, Ergün. Oj, oj säger jag. Det är det enda jag har att säga.

Nej, men nu ska jag inte se det negativa med bakfylla och ohyggliga uppdrag, utan tänka på hur roligt vi kommer att ha det?

/Kissapan

Här kommer då slutligen det slutgilltiga slutet på min dag:
 


21.11 Middag. Nångång efter fem stod det ju och elva minuter över nio är efter fem. Sen om det kan räknas som mat är ju en annan femma. Matlagning är inte ens i närheten av nåt jag är bra på men jag kan koka makaroner, värma spenat och steka bacon.
 


22.02 Fotboll kallas det för.
 


22.43 Jag tycker att det är tråkigt att "ingen reklam tack-skyltar" inte respekteras men jag antar att det är smällar man får ta.
 


23.01 Smider bloggplaner med Kissapan över telefon. Visst ser jag lite sliten ut efter denna sjukt långa dag?
 


23.44 Leker safari i stilmallens djungel. Jag kan verkligen ingenting om sånt här, fast jag kan sjukt mycket mer än Kissapan.
 


23.51 Funderar på att diska. Kommer på att jag hatar att diska.
Jag sket i att diska.
 



00.17 Storsa påpekade att jag hade glömt bort hennes middag. Oups.
 


00.19 Jag såg att det började ta slut på hundmat i frysen så det blev till att shoppa lite.
 


00.32 Kvällspromenad. Det var nån som hade bråttom och inte fastnade på bild.
 


01.00 Dusch. Nej ni får inte se mer.
 


01.06 Tog fram morgondagens hundmat ur frysen.
 


01.07 Det här gökuret brukade hänga i butiken förr i tiden. Sen trillade det ner och gick sönder. Idag kan jag har råkat säga till chefan att jag kunde se om jag kunde laga det. Det kanske jag kan, eller så kan jag ha tagit mig vatten över huvudet. 
 


01.14 Hur som helst blir det ingen urmakare av mig ikväll. Jag fick ju några nya godnattsagor med posten idag så med Jeffery Deavers senaste kryper jag ner i sängen och signar off.
 
 
Dessutom måste jag telepatiskt dunka Kissapan i ryggen och berömma henne för väl utfört uppdrag. Imorgon är det dags att dela ut nästa utmaning.

Jaha. då var dagen slut.

Gick och hämtade posten. Hittade ett ailen.



Sen fick jag sköna brev på posten. Ett var från polisen, det andra var till Elon. Gissa vilket som är på bilden nedan.


Jag fick också en tidning, från Seko Väg och Ban. Kastade den direkt, men på väg till papperskassen hann jag se baksiderubriken. Den handlade om mej.


Kroken är inte heller van att gå upp tidigt. Han gjorde det Rantamäki ville göra hela dagen.


Sen gick jag hem till pappa. Det tog 52 minuter och 7427 steg. På vägen såg jag renar.


Exakt här var jag kissnödig, Jättekissnödig. Det är bara 100 meter kvar. Samma sak som när jag gick hem från skolan när jag var mindre. Inte liten, bara mindre. Många olyckor har nästan skett exakt här.


När jag hade kissat på pappas toalett så träffade jag min lillebror. Han lärde minstingen hur man tjatar på sin mamma för att man vill ha en ny cross tills hon exploderar. Det var intressant.


Under matchen höll jag på det laget som vann. Elon tyckte att jag fuskade och slängde huvudet in i en marmorskiva så han fick en bula och blev hysterisk. Vi vuxna agerade lugnt och pressade en påse sparris mot han bakhuvud. Jag och Elon vann tippningen, han höll nämligen på Spanien.

Nu gör vi så här:


Tack och godnatt. (Klappar mig själv på axeln för ett job well done. Ranta ska ha en liten eloge också för att hon fixade sidouppdraget med nästan bravur.)

Jag insåg precis att den här bloggen inte bara handlar om att jag ska få ge Kissapan uppdrag. Hon kommer ju även att säga åt mig vad jag ska göra! På nåt sätt har jag förträngt det fram till nu..

Jag har nog tagit mig vatten över huvudet helt enkelt. Fan vad kul!



Men men, nu är vi igång. Dagens redovisningar kanske har varit tråkiga för er kära läsare men jag tror att ni i framtiden tjänar på att veta lite mer om oss, det kommer antagligen att kunna förklara vissa av våra kommande uppdrag.

Vi fortsätter att pula (haha om man är norsk) lite med bloggens utseende. Matt Mustangs grymt, grymmare, grymmaste header la ribban eller hur? Jag ska försöka sluta tjata om den men jag är lite kär. Inte i Matt Mustang, han är gift, men i hans talang.

Dessutom försöker vi att lära oss alla funktioner här på blogg.se. Ett stort frågetecken är varför vissa kommentarer inte syns. Vi kan se dem när vi loggar in men de syns inte på bloggen. Nån som vet varför? Hjälp tas emot med stor tacksamhet.

Nu håller jag på att falla ihop av trötthet, att gå upp i ottan är ingen favoritsyssla för mig, så jag ska försöka fundera på tidig sänggång. Tvivlar på att jag lyckas men försöka ska jag.
  
 
På återseende
//Rantamäki

Nu kommer ett långt ett, håll i er!



11.29 På väg till jobbet.



11.30 Inser att det har snöat på skutan i natt, tidig vinter?



11.35 Stannar på Barista och köper kaffe av Camilla.



11.49 Framme på jobbet, sätter mig och slappar lite.



12.12 Kissis tyckte ju att jag skulle äta lunch nån gång mellan 12 & 13, jag började jobba kl 12 så min chef höll inte med. Fuskade och tog en banan.




12.18 Här är mitt jobb. Eller föredetta jobb egentligen, jag arbetslös nuförtiden men gör lite gästspel så att de inte saknar mig för mycket.



12.32 Springer på banken och utför lite bankiga bankärenden.



12.49 Inser att Mariell inte har särskillt många punkter på sin "to do-lista" så jag fyller på den lite åt henne.



12.54 Påbörjar operation röjning i garaget. Notera hållningen, den är jag stolt över.



13.45 Jag och Mariell tar lunch, på väg genom parken trampar jag i hundbajs. Det var uppskattat, dagen kändes som fulländad efter detta.



14.16 Lunch på lok&latte (som egentligen har bytt namn men det skiter vi i). Mariell är väldigt social, desvärre inte mot mig.



14.22 Jag åt nudlar, sallad, kyckling och en massa annat. Sparade löken till Kissapan.



17.11 Jobbar ett tag till, efter ett par timmar har vi fått till en imponerande skräphög utanför garaget. Den ligger kvar om nån är intresserad.



17.24 Får skjuts hem av Merry.



17.35 Har fått kärleksbrev från facket och böker från bokus.



17.55 Jag och Storsa beger oss ut i skogen. Hittade en fin koja, bra att ha om man skulle råka bli hemlös.



17.56 Det fanns toalett och allt!



17.57 Försökte använda mig av kamerans självutlösare för att ta en bild på både mig och Storsa. Hann inte riktigt som ni ser..



18.06 Kom fram till ett vägskäl. Åt det här hållet var stigen en så kallad "naturstig".



18.07 Åt andra hållet var det en vanlig stig. En så kallad "onaturstig". Vi valde stig nummer 2.



18.09 Nytt försök med självutlösaren.



18.18 Stannade och beundrade utsikten lite.



19.24 På vägen hem smet jag in på konsum för att handla. Tur att jag hade kommit ihåg att skriva en inköpslista!

 


Sen bar det av hemåt för middag och fotboll och typ där är jag nu. Levererar dessa bilder när dagen är slut.

Det här är helt sjukt, vet inte vad man ska kalla det, ödet kanske, men dessa uppdrag var ju för att ni skulle få veta lite om vilka vi är. Grejen är ju bara att allt har varit helt tvärtom idag. Normalt så är det Kissapan som jobbar och håller på hela dagarna medan jag sitter hemma framför datorn dygnet runt.

Men här kommer då min dag, vi börjar med morgonen:
(observera att jag har datumstämplat alla mina bilder så att ingen ska tro att jag fuskar)



07.20-08.10 Klockorna ringer, det krävs ett par stycken för att jag ska vakna. Utöver dessa fyra har jag fem till utplacerade i rummet.


08.11 Jag stapplar mig upp och försöker väcka Storsa, min hund. Normalt så går vi alltid en promenad innan frukost men nu var klockan skittidigt så hon vägrade.


08.26 Jag försöker mig på frukost istället, mellan 8 & 9 var ju uppdraget. Jag brukar äta gröt på morgonen men sylten var slut så det fick bli knäckebröd och kaviar istället.


08.29 Startar upp datorn.


09.16 Frukosten uppäten, funderar på att gå och lägga mig igen.


09.47 Tar mitt förnuft till fånga och väcker hunden istället.


09.49 Ut på hundpromenad, det regnar och är sol samtidigt. Jävla jämtland..


10.25 Gör i ordning Storsas frukost. Påminner lite om det som Kissapan inte åt till lunch va?


10.27 Kastar lite smink i ansiktet. Sen försökte jag hitta kläder, min garderob ser ut som ett ställe där det är svårt att hitta något. Sket i att ta kort på den med flit.


11.08 Skriver en inköpslista.


11.12 Borstar tänderna.


11.15 Kissar.


11.22 Tar ut hunden på en snabbkiss innan jag går på jobbet.


Fler bilder orkade jag inte ladda upp men jag jobbar på saken. Återkommer inom kort med mer redovisning.

Jag är en riktig kändisjunkie. Alltså RIKTIG. A-, B-, C- eller D-kändisar, you name it.

Men när nyheter som den här kommer ut så funderar jag på rehab.

/Kissapan

Som sagt. Det är bara nästan lika kul att klä ut en son som det är att klä ut en barbie. Men han blev fin, och för att citera Mat Mustang "design över funktion", det är nog ganska viktigt att lära barnen att prioritera tidigt i livet. P.S han har inte grönt kort än.



Sen kom Peter Blod, Aka Papa Pete för att plocka upp grabben. Också en viktig grej att lära sina barn. Välj rätt umgänge.

Han är ju glad iallafall.

I vintras var vi på en liten tillställning som heter Johan Kantermo Invitational. Nu har dvdn kommit ut.



Nu till dagens workout. Studsmatta med ett litet barn. Jobbigare än man tror. Dessutom kan det sluta i katastrof om man som mamma inte har gjort sina knipövningar. Det har jag, nu iallafall. Men, så har vi haft studsmatta ett tag.


Men sen pillade han på kameran igen, den lille fan. Innan jag hann ingripa så tog han ett modekort på min fresyr för dagen.


Nu kom Cristin på Mag Åre förbi med deras nya pickis. Jag och Matt fantiserade ( fast det var nog Matt Mustang som stod för det mesta) igår om den nya pickisen. Om hur den skulle vara dubbelt så stor som Crigets, alltså det fetaste man sett i sitt liv. Lite besviken blev vi allt. Roky tog bilden förövrigt, om det var någon som tvivlade.

Seriöst Rantamäki! Kolla, nu är det banne mej inte slump längre. Det är FRA från hästens sida, jag lovar! (Om han hinnr skriva något mer så är det inlägget med Mats S och hans (sjukts snygga, han är som mig, färgblind!) jacka!

Ytterligare någon timme har gått. Detta har hänt:

Man skulle kunna tro att jag och Ranta är bästisar. Men sanningen är att det finns en bättre kamrat i mitt liv, han följer mej vart än jag går och är brutalt ärlig. Så här såg det ut när kan kollade till honom vid 12. (Det var onstigt på midsommar dagen. Han visade att jag hade gått jätte, jättemycket, men är inget jag kommer ihåg. Lustigt)




Sen snodde din lille åt sig kameran i ett obevakat ögonblick. Han gillar att fota. En gång tog han 76 bilder på Turtles när han tittade på film. En annan gång var det djungelboken. Annars gillar han att fota stilleben i form av leksaker och lego. Nu hann jag ta ifrån honom kameran efter bara 4 kort, precis när han var i fullfärd med att konfigurera om hela kameran och radera alla bilder. Då fick han kameraförbud. (Jag har förövrigt lite problem med persiljan som ni ser är det centrala i bilden)



Sen tog jag på mig regnrocken, ställde mig vid hålet, pekade och skrattade en stund.




Fast sen fick jag sätta lite fart med mitt egna arbete.



Roky gjorde geggamojan och var sen generös nog att låta oss andra smaka en slev. Men eftersom han inte kunde ta sig ner i gropen så kastade han helt sonika ner ett spadtag till farfar och pappa. Han är ju företagsam iallafall. Eftersom jag inte kunde ta bilden själv så var kameraförbudet tydligen slut här.



Sjukt hungrig blev man efter gegamojan. Men det gick över.För den som inte ser vad det är så kan jag berätta att det stavas L-Ö-K, det där äckliga som ligger och är dödligt på spateln. Det ser nästan ut som ananas, men det kan lätt förväxlas med lager-på-lager-döden.

Det blev två mackor istället.



Så. Nu ska jag nog rensa rabatten. Eller måla ett skåp.

Nej, just det.. jag ska klä ut Elon. Det är så kul nu när han har växt upp och skaffat sig intressen, jag får nämligen utlopp för min "klä-din-dotter-till-prinsessa-abstinens". Inte riktigt samma sak, men nästan. Bilder kommer sen.

Din graviditet har gjort att du har tappat nått. Intelligensen.

Att Rantamäki skulle baka en lökpaj, och jag äta upp den är INTE rimligt. Randi, baka? Jag skulle ju dö bara av ångorna från hennes ugn. Jag, äta lök? Om jag skulle överleva Rantas bak så skulle jag definitivt dö av att äta skiten, med tanke på hur dödligt allergisk jag är.

Av någon anledning kan man bara se din kommentar när man loggar in som användare. Eller så är jag oteknisk.

Insåg alldeles nyss att jag hade tapppat bort kortinladdningssladden. Det var ju bara 1 timme sen jag laddade över korten från kameran. Men efter att ha sprungit runt i huset ett par varv så hittade jag den i sovrumsfönstret. Puh.

Senaste timmen blir det nu redovisning för:

Stack ut huvudet genom fönstret, skrattade och pekade en stund på Fritte och Matt Mustang.




Sen satte jag skrattet i halsen när jag tittade mig omkring i pojkarnas rum.





För att få tillbaka lugnet stängde jag dörrarna till deras rum och tillfredställde mitt raktochfint-behov:

Lilla Slash fick vara med på ett hörn.



Så där. Ordning återställd.

Jag har haft ett problem sen vi nästan gjorde klart vår utbyggnad. Mina tummar har varit inväxta i röven och det har varit väldigt svårt att få vissa saker gjorda. Idag lossnade tummarna, självklart var kameran med:




Passad samtidigt på att döda blomman ett uns. Det kom en tår.



Nu har vi haft begravning. Här är gästerna på likvakan, från höger, eller vänster jag vet inte eftersom det är nått jag inte har lärt mig ännu: Pavloschenko, Nora och Italien. Nora passade på att dra iväg en önskning eftersom hon hade turen att sitta mellan två killar. Hon ville dock inte avslöja vad det var, men jag kan tänka mej att det har med chans att göra.



Nu grinar lillen för trettionionde gången idag. Eller, nej det gick över.

En till grej som jag inte riktigt fick med på bild var att Maling ringde och berättade att hon har besegrat NickeBergh i det stora Bruce-slaget, så hon kommer att följa oss till Götet för en helg i synd om två veckor. Trevligt.

Min dag efter uppvaknandet ser ut så här:


Frukost: Te med citron, apelsinjuice med linfrö, kaffe med mjölk, fil med solrosfrö, russin, linfrö och dinkelmüsli, hårdbröd med leverpastej och rödbetor. Och ja, så här ser det ut varje morgon, förutom när jag är bakis.



Sen bäddar jag inte sängen. Konstaterar bara att det behövs.




Farfar kommer med kläder till oss. På alla tröjor står det Wargentinskolan, tydligen får inte skolan heta skola numer utan bara Wargentin. Detta är för att få bort rivaliteten mellan Wargentin och Palmqrantz, eller det var det jag görde av förklaringen. Ranta! Kommer du ihåg när vi gick på Wargen och anordnade knivslagsmål för att eliminera dom där estettöntarna på PC. Det var tider det.




Sen borstade jag tänderna och upptäckte något ohyggligt:




Åtgärdade det: (det är lag på att ha på sig gummihandskar vid all sorts husligaktivitet som innehåller vatten)



Nu är klockan 10.52. En rafflande dag hittils. Vilken jävla tur att detta bara är uppvärminingsuppdragen, annars skulle vi aldrig få några läsare. Vem vill veta vad en gammal kärring och en datorberoende TV-slacker gör om dagarna?

/Kissapan

Jag tänkte att jag ska delredovisa dagen, eftersom Rantamäki faktiskt jobbar och ska redovisa hela sin dag i ett enda sjok.

Så. Här kommer dagens första bild. Och som sagt, snyggast vinner inte.



Nu kommer svärfar, han och Matt Mustang ska mura klar vår källare så vi kan ha vårt alldeles egna lilla Fritzl-mys. Fast, här blir det Fritz-mys eftersom svärfar heter just Fritz.

Själv bajsar jag och spelar Betapet. Som en god husmor bör.

/Kissapan

Det ÄR helt sjukt att hon redan är vaken. Och med hon så menar jag jag.
Jag försökte gå och lägga mig någolunda i tid igår, messade Kissapan på facebook sista gången vid kvart över tolv. Kom i säng inom en timme efter det.
Klockan fem i morse hade jag fortfarande inte lyckats somna.
Det är absolut inte ovanligt att jag är vaken klockan fem på morgonen/natten, det hände senast i förrgår, men nu hade jag ju ett batteri av väckarklockor som väntade endast ett fåtal timmar bort.

Men jag lyckades! Jag är vaken, kameran har redan använts ett par gånger. Dessutom är del ett av mitt sidouppdrag utfört, frukosten är äten. Före klockan nio.

Dagen har börjat helt enkelt.


//Rantamäki

Haha. Det är HELT sjukt att hon redan är vaken, och klockan är bara 8.26.

Själv ligger jag i sängen, kaffehurran är igång, alla barn och pappan är vaken och fixar frukost och jag har tagit dagens första bild. Jabba.

MEN jag har iallafall hunnit läsa den viktigaste bloggen, så nu kliver jag upp.

/Kissapan

Matt Mustang har precis levererat vår nya header och Kissapan har bestämt vår nya bakgrundsfärg. Nu är det bara innehållet som måste fyllas på. Vi jobbar på den saken.

Eftersom jag ska försöka ta mig upp tidigare än tidigast imorgon så ska jag försöka att ta mig mot sängen snart, därför blir det inte mer än såhär just nu. Men vad fan, vi är på gång!

//Rantamäki

• Eftersom vi är något handikappade i fantasin (varför ha fantasi när det finns internet) så tar vi gärna emot förslag på uppdrag. Om du som läser har ett önskeuppdrag så är det bara att skriva i kommentarsfältet under något inlägg, så får vi se vad som händer.

• Rantamäki och jag har inte diskuterat ämnet med gästuppdrag. Men eftersom jag är en morsa med auktoritet så bestämmer jag att det kommer att förekomma.

• Den fula skiten vi kallar header (äh, så ful är den inte. Jag är bara avundsjuk för att Rantamäki kunde göra det och inte jag) håller på att proffsas till av Matt Mustang och byts snart ut.

Ja, till sist är det bara att konstatera att nu är det igång. Lycka till.

/Kissapan

För att ni ska lära känna Rantamäki så skall hon göra samma uppdrag som mig. Vi håller nu tummarna för att hon faktiskt skall göra något "remotly known as creative", vilket inte händer särskilt ofta.

Som ett litet sidouppdrag slänger jag med en utmaning: under dagen skall det ätas frukost (någon gång mellan åtta och nio), lunch (någon gång mellan tolv och ett) samt middag (valfri tid, men efter klockan 5). Dokumenteras med tid på kameran.

Oj, oj, jag känner nu att det kanske inte är realistiskt för Rantamäki att klara min utmaning, men det återstå att se.

Själv bävar jag mest för att dokumentera mitt uppvaknande, som alla andra brukar jag inte vara som vackrast just då. Fast det kan inte vara värre än detta.

Ok, nu kör vi!

För att ni ska får lära känna Kissapan lite bättre så blir hennes första uppdrag att med bilder dokumentera sin dag. Lite som i fotoprojektet ett foto i timmen men det behöver inte vara just varje timme (men det får iofs gärna vara oftare). Huvudsaken är att dagen dokumenteras. Från uppstigning till sänggående.

Vi ska inte krångla till det för mycket nu men vissa riktlinjer kan vara bra att ha.

Basregler:
♦Utmaningarna måste vara rimliga. (Att klappa en ko är rimligt, tråkigt men rimligt. Att bestiga mount everest är inte rimligt, ok?)
♦Två utmaningar var per vecka.
♦Varje utmaning måste utföras inom tre dagar.
♦Utmaningarna ska redovisas ordentligt här i bloggen. Dels i textform men helst också med hjälp av bilder, och om det behövs, med videobevis.

Veto/straff vid misslyckande:
Den som vägrar att utföra ett uppdrag, alternativt misslyckas måste leva ett dygn utan tummar. Detta uppnås enkelt genom att tejpa fast tummarna intill händerna. (Detta kanske låter som en bit av en kaka men kom ihåg; det är tummarna som skiljer människorna från djuren.)

Kissapan och Ranta tänkte ägna sommaren åt utmaningar.

Snart drar vi igång!